Så jag nästan spricker…

18Jan13

Alltså, jag har ju tidigare skrivit om bokstäver och att Knasluvan skulle ha ljudat och skrivit några ord. Jag minns det inte som att jag skulle ljög, men såhär i efterhand känns det lite osannolikt, kanske jag tänjde lite på sanningen… Eller så var det ett tillfälligt anfall av genius. Han HAR länge kunnat identifiera vilken bokstav ett ord börjat på men när jag har försökt pressa ur vad nästa bokstav är eller om han vill pröva att stava så har det varit tvärnit. Har liksom inte velat/kunnat.

Jag har tidigare pratat om hur utvecklingen verkligen går i steg, och nu har det klickat! En ny kugge på plats.

Nu kan han stava till lättare ord! Exempel från senaste dagarna: jos, mama, sara, nora, öra, mat, mfl, mfl. Jag frågar och han stavar (om han är på rätt humör). Ljudar sig fram och håller liksom koll på var i ordet han är. Jag är så döimponerad att jag nästan smäller av! Han är ju bara fyra och ett halvt (och ganska uppmuntrad av sin mamma). Däremot har inte kuggen för att läsa ett ord kuggat i ännu, men det kan bara vara en tidsfråga.

UPPDATERING: nu kan han läsa motsvarande också!

Filed under: minnesnoteringar, utveckling   |  3 Comments