Det man inte vet

22Jan11

Morfar kom upp igår, han skall på kurs här nästa vecka och då passade jag på att lura hit honom på ett helgbesök. Han kom tidigt så han hann fixa Knasluvans hämtning på dagis. Jag hade obligatorisk närvaro i skolan till klockan 16:00 och det känns ganska sent för hämtning en fredag så det var bra att morfar kunde ställa upp.

Det var så skönt att inte behöva rusa iväg från skolan för att jag hade bråttom hem. Jag kunde vara med i diskussionerna, även om de drog ut lite över tiden.

Jag tycker det är så intressant att jag nästan aldrig tycker att det är jobbigt att var ensam förälder. Andra kan säga gud var jobbigt för dig, att behöva hämta och lämna på dagis själv varje dag. Men jag känner inte så. Jag tänker helt enkelt inte så. Det finns inget alternativ, alltså inte heller något att fundera över. Jag tror att det är möjligheterna och alternativen som öppnar för det jobbiga. Om det hade funnits någon som kunde hjälpa till och hämta Knasluvan ibland då tror jag att jag hade hoppats på hjälp med hämtning ofta, och i stället blivit besviken om det inte blivit så. Alltså hade det känts jobbigare, även om det egentligen skulle vara en avlastning.

Ja, lite svamligt kanske. Men låter det rimligt?

Annonser


4 Responses to “Det man inte vet”

  1. Det låter alldeles utomordentligt rimligt. Hur är det man säger? Nåt om att rätta munnen(magen?!) efter matsäcken.

    Kram och trevlig helg!

  2. Jag tror att det är förväntnigarna som styr!

    Om man skaffar barn som ensamstående så har man nog kastat offerkoftan på soptippen – man kan liksom inte hämta den och ta på den och vara ynklig – man har fattat ett viktigt beslut för livet och lever det beslutet (JIPPI).

    Så ofta hör jag folk säga till mig ”när min man/fru är borta en helg så håller jag på att dö – och så tänker jag på dig, gullgossemamman, så här har du det varje dag”…
    Jag tycker inte jag har det ”så här” = på gränsen till nära-döden-upplevelse.

  3. Jag förstår precis vad du menar! Jag är ju ensam förälder rent juridiskt, och periodvis ensam i praktiken också. Däremellan har jag massor av avlastning ju, och jag har det precis så, att det kan vara 1000 gånger jobbigare att t.ex. gå upp klockan 5 när någon annan är närvarande, än när det inte finns någon annan som kan göra det. Avlastning är naturligtvis helt underbart, men det är helt klart på många sätt mycket som paradoxalt nog blir ”mindre jobbigt” när man är helt ensam om ansvaret.

  4. 4 Ullah

    Du kanske så småningom hittar någon förälder till en knasluvekompis som kan hämta Knasluvan tillsammans med sitt eget barn då och då, och så kan du hämta dem vid andra tillfällen.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: