Missbedömning

19Jan10

Innan jag hade Knasluvan inbillade jag mig att jobbet skulle bli mindre viktigt om jag hade barn. Att jag skulle ha annat att fokusera på och därmed inte lägga så mycket tid på att vara missnöjd med jobbet.

NOT! INTE! Missbedömning. Jag är mer missnöjd än någonsin!

Jag har två teorier. Antingen är det känslan att om jag nu skall vara borta från Knasluvan hela dagarna så borde det i varje fall vara för något som är meningsfullt. Alternativ beror det på att jag är så ofantligt glad och nöjd med mitt liv med Knasluvan och beslutet jag tagit att bli mamma på egen hand. Kanske en släng av lyckogirighet – varför skulle inte hela mitt liv kunna vara så där bra? Antagligen är det en kombination av båda.

Man kan se ett mönster genom hela min karriär. Jag är nöjd när jag gör något nytt, när jag är pressad, engagerad, har möjlighet att överträffa förväntningarna, sen falnar det – alltid. Jag har bytt system, företag, roll, land, anställningsform, system, företag, roll, bla bla bla men det blir alltid detsamma. Jag har fråga mig själv om och om igen varför jag aldrig bara kan vara nöjd.

Men nu har jag börjat vända på frågan. Varför håller jag på med något där jag aldrig blir nöjd?

Kanske det är dags att göra något radikalt

Kanske är det bara 40-årskris?

(Jag hade utvecklingssamtal idag och min chef är så nöjd så, och jag känner mig som världens största fejk. Vill inte utvecklas, vill inte engagera mig, orkar inte ta tag i saker, tror ingenting blir bättre av att göra något annat av samma, låtsas att allt är bra)

Annonser


2 Responses to “Missbedömning”

  1. 1 Mamma Mu

    Många tankar rör sej i skallen på mej också, har en STOR klump i magen varenda morgon när jag lämnar barnen. Trivs trots det väldigt bra med mitt arbete. Nåt har hänt i skallen på mej under mammaledigheten, jag funkar bättre, organiserar, prioriterar och en mycket bättre problemlösare nu än vad jag var innan.Du verkar vara en tjej som vet vad du vill – är helt övertygad om att du kommer att komma fram till ett bra beslut (stanna eller hitta på nåt nytt…) som funkar för dej och Knasluvan. Håller tummarna för dej!40-års kris sa du? Vet inte alls vad det kan vara, är ju så himla mycket yngre själv! ;)Kram Åsa

  2. 2 Frk Fri

    Oj vad jag känner igen de där frågorna. Funderade på om mitt jobb fungerar ihop med barn eller inte. Och om jag kommer att behöva hitta nytt jobb och om nu det jobbet inte är lika kul som mitt nuvarande jobb hur blir det då? etc etcHar också bytt jobb, system, kund, chef, uppdrag, stad, för att komma ifrån rastlöshet och tristess. Utmana mig! Tror du verkligen att det är branschen du är i som gör att du känner så? Är det inte själva grunden i dig? Jag har bytt karriär minst 3 gånger. Rejält. Och jag är fortfarande lika rastlös. 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: